Svart silhuett i snålblåst

Acceptera livet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Visst kan det kännas ibland som  att man sitter, som en svart silhuett, på en skäggig, färglös gren i motvind. (...och man vet inte ens hur länge grenen håller). Hånskrattet ekar från djupet av ditt eget huvud, "Där kan du sitta hur länge som helst och drömma om färg och glamour i tillvaron, men mer än så här blir det inte."

Naturligtvis är det bara en känsla men den kan vara förlamande. Om du spanar in din gråsvarta kropp upptäcker du nog att det finns vingar där som är tänkta att användas även om det kan kännas svårt att lyfta dem ur förlamningen.

 

Det konstiga är att vingarna kallas acceptans. När du accepterar det liv som blev ditt får du luft under vingarna och kanske till och med mod att använda dem.

Det var nog mitt barnbarn som lärde mig det för några år sedan. Hon satt hemma vid vårt köksbord och tittade på maken och mig och så utbrister hon.

- Hur känns det att vara så gammal och veta att man snart ska dö?

Vi hade inte ens gått i pension då och jag hade nog inte tänkt på mig själv som gammal än,  tvärtom gick jag fortfarande och väntade på att bli vuxen.

Vad svarar man på ett sådant påstående?

- Du vet vi har levt rätt så länge och fått uppleva så mycket i livet så om vi skulle dö nu är vi tacksamma för allt det vi ändå hunnit med, svarade jag utan betänketid.

Betänketiden kom efteråt. Nu har jag tänkt på hennes fråga och mitt svar i flera år, under tiden har jag hunnit bli pensionär (kanske vuxen också) och jag har accepterat det faktum att jag börjar bli gammal (när jag börjar inbilla mig något annat talar kroppen, som är ärlig, om sanningen för mig). Med acceptansen märker jag att det följer något slag av befrielse. Tillvaron är ju som den är men det är upp till mig att göra något åt den. 

Kanske finns det fler än jag som tycker att himlen är grå och färglös vid uppvaknandet på morgonen men innan kvällen har vi kanske med förenade krafter målat den i glada färger. 

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0