I did it my way

Det finns så många tankar som är "färdigtänkta", så många normer som ska följas.

Jag har inga problem med att följa normer när det gäller samspelet mellan  människor, där är den ömsesidiga respekten så viktig att man ibland får ge avkall på sina egna ideér.

Det jag har svårare för är att de som anser sig veta bättre tycker att man inte ska ge sig på saker som man  inte har utbildning för och inte kan säga sig vara expert på. Det finns en sorts mall för hur allt ska göras och om man inte  lär sig den mallens form och trycker in sig i den kan det inte annat än sluta illa.

Jag råkade läsa en artikel för ett tag sedan där man gav råd om hur en hemsida ska skapas. Där kunde man läsa att man naturligtvis måste ta hjälp av expertis om man skulle ge sig på något sådant. Lika självklart som att man inte klipper sitt eget hår eller syr sin egen kavaj var det att man inte gjorde sin egen hemsida. Där slutade jag läsa, det var inte relevant för mig längre. Jag klipper nämligen mitt eget hår och så länge det var lönsamt att sy själv, sydde jag familjens kläder. (numera är en dragkedja och en rulle tråd dyrare än en jacka på rea så det är inte värt mödan mera). När idén att jag ville skapa en hemsida vaknade gjorde jag det på det sätt som jag ville ha den, utan att ens ha tittat på andra hemsidor och bloggar, jag ville inte riskera att frestas apa efter någon annans idé. Dessutom gör jag det här för att det är roligt att skapa och få dela sådant som jag tycker är vackert och viktigt för mig, om det måste vara perfekt blir det ångestfyllt och då är det slut med glädjen och lekfullheten.

Jag är det gråbruna genomskinliga (nästan osynliga lövet) som försöker synas bland alla löv som har den rätta gröna färgen och nu har jag blivit så gammal att det inte gör nämnvärt ont att vara annorlunda längre.

Den dagen jag skriver min sista blogg hoppas jag att jag har mod att skriva: " I did it my way".

 

 

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0