Tröst för sliten själ

Tröst för sliten själ

Jag bara kände att jag ville visa hur rofyllt det kan vara att få komma ut i naturen. Bilderna togs när vi paddlade på Tidan i går.

Man ser på nyheterna och hör om all ondska, allt kaos i världen. Man fattar inte hur människor kan ge sig själva till redskap åt ondskan på det sätt som gång på gång sker och man tänker på stackars oskyldiga människor som blir lidande för att allt har spårat ur. Sådana gånger känns det som om själen skulle slitas i stycken, som om allt det vackra i världen är krossat. Men det är inte sant!!!

När jag satt där i min kajak och såg allt det här sköna i går tänkte jag att fastän människor och natur ständigt tar skada av vår burdusa framfart så finns det så mycket vackert och gott kvar.

Ett litet ögonblick kunde jag glömma eländet i världen och bara njuta av skönheten och stillheten. Hoppet om en bättre värld fick näring. Vi får aldrig ge upp.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0