Avlövad och avslöjad

 

 

När man blir avslöjad av ljuset syns det hur barskrapad man är. Inte en idé finns kvar, man vill så mycket och lovar så mycket men huvudet är tomt som en avlövad, spröd liten buske och så kommer ljuset dessutom och avslöjar sanningen, den som man ville dölja bakom en kavat mask. men skenet avslöjar obarmhärtigt: Hon är tom, varenda tanke hon bar har fallit platt, borrat sig djupt ner i mossan där de förmultnar snabbt.

Då gäller det att se sig om för runtomkring finns trygga stammar att luta sig mot, mjuk, grön mossa att falla i och rodnande ormbunkar som ger färg i den gråa vardagen.

Någonstans i den här omgivningen borde tankarna och orden finnas, de kanske kommer igen men den otålmodige har svårt att vänta.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0