Vad väntar bakom nästa kurva?

Ett år har snart passerat igen och som vanligt undrar man vart tog det vägen?

För mig har det här året handlat mycket om min roman, kanske därför det gick så fort. Först var det alla korrekturläsningar, all spänning innan boken kom från tryckeriet och man kunde konstatera att inga stora missar skett.

Sedan kom moment nummer två: Försäljning. Jag har sagt det förr att det är roligt att skriva men fasansfullt att sälja. Man känner sig som en papegoja när man om och om igen försöker påminna om bokens existens i alla media men summan av det hela är ändå tacksamhet.

Jag är så glad för alla positiva, fina kommentarer jag fått, för alla som har hjälpt mig att göra reklam för boken och nu det senaste för alla som har insett att det är en lämplig julklapp. Även om jag fått många vänliga kommentarer så känns det ändå som ett säkrare betyg när de som har läst den kommer och köper flera för att ge bort till sina vänner. Så ett stort tack till alla som har stöttat mig under den här hösten när självförtroendet har åkt berg och dalbana.

Nu vet vi snart vad det här året gav. En del har upplevt sorg och bekymmer, för andra har det varit ett glädjens år. Vi har olika faser i livet. Ibland behöver vi stöd och andra perioder får vi vara med och ge stöd, åter andra perioder kan det kännas som en gråzon. Man känner varken glädje eller sorg.

Vad vi kan vänta av 2019 är det ingen av oss som vet. Jag tänkte att bilden ovan (Som jag tog vid solnedgången i förrgår) får illustrera det år som kommer. Litet suddigt ser vi svaga konturer och kanske också glada färger bortom nästa krök men bara någon enstaka kvist med några förtorkade löv befinner sig i skärpa.  Vi har några små hållpunkter som vi kan räkna med men i övrigt är året som kommer en otydlig massa som vi inte vet något om. Vi får gå det nya året till mötes med glada förväntningar, för vi ser ju ändå att det är något som lyser klart bortom det lilla vi vet.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0