Lärdom vid fågelbordet

Från vårt köksfönster kan vi iaktta fåglarna som i stort sett har samma mattider som oss. När vi sätter oss tillbords vid frukost, lunch och eftermiddagskaffe kommer fåglarna som på en given signal till boken utanför vårt fönster.

Vi har lagt märke till att de har olika kynne. Blåmesarna har något slags kösystem. De äter oftast en i taget medan de andra sitter och väntar på sin tur. Deras turordningssystem får inte rubbas, om någon försöker gå före i kön blir han genast bortvisad på ett ganska bryskt sätt av de andra.

Stjärtmesarna däremot idkar gemenskap vid bordet. Så många som över huvud taget får plats kan samsas på samma talgboll. Vi har aldrig sett dem mota bort varandra. När det blir allt för trångt kan någon av dem frivilligt lämna plats en stund och nöja sig med att picka på marken av det som fallit ner.

Stjärtmesarna äter med lugna trygga rörelser medan blåmesarna nervöst slänger med huvudet åt alla håll mellan tuggorna  för att kolla om det finns något hot i närheten.

Kanske vi har något att lära där. Den som kan samsas med andra och generöst dela med sig av det som finns blir också tryggare, vem vill hota en sådan och dessutom har de stöd av varandra.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0