Om jag vore en vitsippa

Om jag var en vitsippa ville jag vara placerad i en glänta i skogen där solen nådde in mellan träden och kunde värma mitt vackra ansikte. Jag ville stå nära en bäck och så att mina rötter aldrig skulle behöva törsta. Mina öron skulle njuta av det porlande vattnet som ackompanjerade bofinkens och rödhakens sång, de som alltid skulle sitta  i buskarna intill. (Tänk att alltid få lyssna på en orkester som hade styrka nog att beröra utan att behöva ta till kallt elektroniskt, blinkande ljus eller rökridåer)

Jag skulle bli glad varje gång en vandrare gick förbi och tittade på mig, då skulle jag sträcka på mig och göra allt för att glädja den stackars, trötta människan. Min njutning skulle vara att göra vintertrötta människor lyckliga.

Om jag skulle bli plockad kunde min livstid på jorden bli kort men mina rötter som var placerade i källan skulle leva vidare. När min tid var förbi , vare sig den blev lång eller kort, skulle jag tyst och försynt dra mig tillbaka under ytan. Där skulle jag vila och hämta nya krafter, skulle ligga där tyst men inte overksam. Jag skulle förbereda mig för det liv som väntade så att jag snabbt kunde resa mig när vårsolen nästa gång började värma jorden och löven ovanför mitt huvud. Då skulle jag pressa mitt huvud uppåt genom alla motstånd. Kanske med böjd nacke till att börja med men så snart min nacke nådde över de torra lövens gråbruna yta skulle jag sträcka på mig i min fulla längd och börja stråla pånyttfödd.

Om jag var en vitsippa ville jag ära min skapare. Nu är jag ingen vitsippa utan en människa men vad är skillnaden? Vitsippa eller människa - Vi har samma uppdrag - Att göra människor lyckliga och ära vår skapare.

 

Anemone Nemorosa

 

Vita stjärnor strödda

över jord så vintertrött

skyddar med sin skönhet

allt sargat och förött

 

Lysande lanternor

ur jordens djupa andetag

Skaparord har format

naturens givna lag

 

text och foto © Margit Klehn

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0