Aldrig för sent att drömma

Allting har sin tid brukar man säga. Jag har insett att det finns saker som blir svårare att genomföra ju äldre man blir. Kroppen sätter gränser men drömma vill man ändå.

Ibland när jag ser ett vackert hus till salu, kan jag i ett ögonblicks dumhet, tänka att här ville jag bo men så inser jag att trappor,  torn och tinnar är ingenting för den som nått den tredje åldern och dagligen stöter på saker som påminner om den svagheten. Då sjunker modet och tanken kan slå mig (verkligen ett hårt slag i nacken) att det är för sent att drömma för en sådan som mig. Varför drömde jag inte mer medan det var möjligt? Men det kanske bara är så att jag har utvecklat ett mörkertänkande som inte är nyttigt. För ett dystert sinne är det nog bättre att utveckla ett mörkerseende än ett mörkertänkande.

I dag mötte  jag ett av de här hurtiga tillropen man ofta ser på sociala medier: "Du är aldrig för gammal för att sätta nya mål eller drömma nya drömmar".

Kanske är det klokt ändå att låta sinnet stå för drömmarna och kroppen för krämporna. Maskrosen har också sina tre åldrar, knopp - blomma - fröställning. Drömmarna blir fler ju äldre den blir. När den nått sin tredje ålder är det silvergråa huvudet fyllt av drömmar. Vinden kommer och tar tag i de fjäderlätta drömfjunen och sår dem där de kan nå sin fullbordan. Saker kan hända fortare än vi anar. Låt drömmarna finnas där så att vinden har någonting att samarbeta med.

 

 

I Predikaren 5:2 (En klok man den där Salomo om det nu var han som skrev det) kan man läsa:  "Drömmar föds av mycket arbete, dåraktighet av mycket prat". Så nu ska jag nog sluta svamla och gå i gång med allt arbete som finns att ta itu med. Även en vissnad maskros vill föda nya drömmar.

Mitt motto som också står på startsidan i Margits skrivlada ämnar jag behålla: "Tankar och ord är vingar som för dig dit du längtar."

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0