Styrkan i att vara liten

Rätt ofta känner jag mig liten och obetydlig i det stora sammanhang  jag lever i. Utvecklingen går med rasande fart, ibland till det bättre, ibland till det sämre. När jag hör hur lögner långsamt förvrängs och så småningom blir en slags sanning som majoriteten accepterar gör det ont i mig och jag tänker att jag skulle vilja ropa ut det jag tror på, jag skulle vilja förändra men så liten som jag är i det stora hela är det meningslöst att försöka göra sig hörd. Vem skulle lyssna på min åsikt. det är frustrerande att känna det så men man ska nog inte ta sin egen obetydlighet så högtidligt och aldrig förakta det lilla. Vi kan alla påverka åt rätt håll om vi bara har rätt vind i ryggen. Det finns en oerhörd styrka i vinden.

När vi nyligen besökte Österlen och strosade omkring vid Yngsjö havsbad upptäckte vi att stranden var full av sådana mönster som en passare med blyertsstift i brukar kunna åstadkomma. Vi blev nyfikna och tittade närmare. Det visade sig vara nattens kraftiga vind som fått små sköra grässtrån att vippa fram och tillbaka. Små och bräckliga som de ändå var hade vinden gett dem styrkan att med kraft teckna mönster i sanden som gav den stora vidsträckta stranden en alldeles speciell karaktär.

Nu i pingstens tid när det predikas i kyrkorna om hjälparen, den helige Ande som vill vara en god vägledare för mänskligheten tänker jag att det vore skönt om alla vi små kunde låta Andens vind ta tag i oss och ge oss styrkan att bilda det mönster som ger en ny, god, fridfull karaktär åt hela den stora världen.

Det kan vara en fördel att vara liten och bräcklig när den rätta vinden kommer. En tung stock på stranden hade inte vippat fram och tillbaka så lätt. Inte kunde den ha bildat så graciösa mönster.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0