Livet är mer än ett axiom

I vetenskapen anser man att varje teori måste kunna bevisas för att vara sann. 

"Vilket skulle bevisas" var en sats man skulle använda i alla svar på skolans geometrilektioner när man lyckats lösa ett problem.

Naturligtvis kan man fortsätta bevisa teorier hela sitt liv men då är risken stor att man missar en dimension i tillvaron.

Jag tror att vi behöver poesins bildspråk som en motpol till vetenskapens fastslagna sanningar (Som ju oftast ändras över tid). Att med ord få måla upp förklaringar till sammanhanget mellan den jordiska och den överjordiska världen är något vi behöver öva oss i.

Asiatiska författare är ofta känslosamma och kan anamma sådant som inte kan förklaras. De kan med vackra berättelser binda samman realism och dröm. Bibeln som också har sitt ursprung i den asiatiska kulturen visar på mycket av det här språket där man, om man tränar sig i att läsa mellan raderna, kan få många "ahaupplevelser".

Den som kan förstå språket inser snart att just kombinationen mellan vetenskap och dröm öppnar en väg in i det överjordiska.

Bibelns profetior som uttalades för tusentals år sedan, som vi kan se går i uppfyllelse i dag, visar på att den som är öppen för det överjordiska kan se sammanhangen på ett klarare sätt. Visionernas strålar bryter igenom det mörka draperi som skiljer oss jordbundna varelser från himmelens härlighet.

Himlen är inte en separat plats och inte heller jorden. Det finns kontakt mellan jord och himmel som bara den kan se som vågar öppna sig för de poetiska och profetiska bilderna. Det handlar om att våga tro det som inte kan bevisas i dag.

Den som inte vågar tro får bara uppleva en del av människans resurser.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0