Skrivglöd och skrivnöd ger sällan bröd

De gamla bönder som som släpade sten efter sten från sina åkrar för att skapa odlingsbara jordlotter tänkte nog aldrig på att vi skulle beundra deras arbete hundratals år senare. De slet tills deras ryggar värkte för att skaffa bröd till familjen. Att resultatet blev vackra stengärdsgårdar som skulle beundras i många generationer tänkte de nog aldrig på. Det viktiga var att mätta familjen.

När vetet var malt och brödet stod på bordet var det inte många som tänkte på att det hade krävts stenbrytning för att skapa brödet.

Ett älskvärt uppdrag för nästan alltid med sig att man någon gång under vägen stöter på problem som kan ta arbetsglädjen ifrån en. Man känner av den tunga "stenbrytningen".

För egen del tänker jag på det här med skrivande som är så roligt men som blir så oöverkomligt hemskt när man inser att man måste vara sin egen marknadsförare. En okänd, anonym människa göre sig inte besvär om man inte har en agent som är villig att ta hand om materialet. Förlagen i dag satsar sällan på ett manus från en okänd om man inte kan garantera att man själv kan sälja ett visst antal böcker.

För att få sin bok såld måsta man få den recenserad i olika media och det kan vara lika svårt som att få den utgiven om man är en vanlig "Svensson".

Det är kostsamt att skicka ut böcker också, förutom bokens värde (ofta runt 100:- nettopris) ska postens porto 59:- läggas till. Så för att inte bli helt ruinerad bör man kontakta recensenter och bloggare innan man skickar över boken för att få veta om de är intresserade av att recensera. Det tråkiga är bara när man får beskedet att de gärna vill recensera men sedan ändå inte gör det eller det tar år innan det blir av. 

När jag ser att mina böcker säljs begagnade (med tillägget" som ny") på bokbörsen och tradera undrar jag om det är där de hamnar. 

Att bokbloggare sedan anropar författare och förlag om bokbidrag till tävlingar när de ska fira ett visst antal uppnådda följare på instagram eller andra media förefaller märkligt för mig. Ska en författare vara den som bekostar allt?

Att vara författare känns som att bryta sten efter sten ur hård jord men aldrig orka skapa den där genuina stenmuren. och inte ger det någon mat på bordet heller. Kanske borde man bli bokbloggare  i stället? (sade hon bittert) Då har man i alla fall gratis lektyr.

Men jag vill tacka alla dem som köper mina böcker, som läser dem (om och om igen har jag fått veta), som lånar ut dem och som köper flera för att ge som presenter. Jag tackar för alla vänliga uppmuntrande ord ni gett mig både genom brev och telefonsamtal. Många har sagt att de väntar på fortsättning men stenbrytning ger blåsor i händerna. Jag måste slicka mina sår ett tag sedan får vi se om jag är stark nog att kämpa med litteraturens makthavare eller om det skrivna ordet ska bli en hemlighet mellan min dator och mig.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0