En märklig första advent

Ljusen brinner, ljusstakar och änglar finns på plats. Gator och torg är pyntade men vi sitter inom våra egna väggar och firar advent för oss själva.

Det som hänt oss i Sverige och i hela världen i år känns märkligt.

Första advent utan kyrkbesök är en underlig känsla men som väl är sände TV en fin adventsgudstjänst från Höör där vi fick höra både Bereden väg för Herran, Hosianna, Gå Sion din konung att möta och Det susar genom livets strid. De psalmer som känns allra viktigast för min del eftersom jag har hört dem varje år i stort sett sedan jag föddes.

I kväll ska vi via webben få höra adventsmusik från vår egen kyrka så det går ingen nöd på oss men visst saknar man gemenskapen med andra vid de här stora helgerna. 

Vi har druckit adventskaffe med saffransbröd och pepparkakor och försökt få allt att verka normalt men visst saknas det något när man inte ens kan bjuda in barn och barnbarn.

Mest synd är det ändå om dem som sitter helt ensamma och inte har någon som kan lyssna på deras oro. En stor del av svenska folket tar ändå ansvar och omsorgen visar sig på många sätt, låt oss fortsätta att vara kreativa och hitta på nya vägar att mötas på ett säkert sätt. Det kommer nog en dag när vi får krama om varandra igen.

 

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0