2020 ur mitt perspektiv

Januari

Mitt minne är inte helt vad det borde vara och jag minns sällan vilket väder det har varit vid olika tidpunkter men efter vad jag kan se när jag tittar på mina bilder från januari så verkar det ha varit en mild månad.

Solnedgången sedd från änden av Grengatan i Mullsjö får symbolisera januari. Året 2019 försvann ner bakom horisonten och vad som väntade oss under 2020 visste vi inte då. 

I mitten av månaden "rymde" vi till Helsingborg för att (inte) fira min 70-årsdag. Åldrandepaniken hade slagit klorna i mig och jag vågade inte tänka på hur man skulle kunna leva vidare släpande på ett så ohyggligt antal år. I Helsingborg blommade ändå fruktträden hoppfullt redan i januari och jag insåg att man kan drabbas av värre saker än åldrande. Trots krämpor och nedsatta förmågor rent kroppsligt så kan erfarenheten göra att andra förmågor växer, som till exempel tacksamhet och blicken för det sköna i tillvaron. 

När vi strosade omkring där i det skånska gemytet hade vi inte en aning om att vi själva skulle vara skåningar innan årets slut. Vi hade vid ett flertal tillfällen letat boende söderöver men tillfället hade aldrig blivit det rätta så nu hade vi gett upp. (trodde vi).

Februari

I februari blev det vinter ett tag med snö och is men våren kunde inte vänta. blåsippor och julstjärnor tittade fram. Det var också i februari vi började höra mer och mer om det virus som spred sig över världen. Då trodde vi nog fortfarande så som man brukar tro att det där drabbar nog inte oss.

Mars

I Mars förstod vi allvaret i det fruktansvärda som spred sig över hela världen. Personligen slog det mig hårt att behöva tillhöra den åldrande grupp som skulle skyddas från omvärlden (70+). Ärligt talat räknade jag mig inte dit. Jag hade ju nyss fyllt 70 så plusset ville jag inte kännas vid. Ingen hade jag som kunde handla åt mig heller så jag smög skamset iväg tidigt på morgonen och gjorde mina inköp sneglande försiktigt åt sidorna och upptäckte att det var flera som tänkte som jag.

Mars var också månaden då vårblommor slog ut flyttfåglar kom, myror vaknade till liv och vi gjorde årets premiärtur med kajakerna på Tidan.

Det var också månaden då min andra diktsamling "Bladguldstunna ord" kom ut. En samling dikter och foton som terapeutiskt hjälpt mig att överleva min åldersångest.

April

Sädesärlan har anlänt, backsippan blommar, lönn och bok slår ut. Jag ser fram emot att få göra min starroperation i slutet av månaden och räknar med att det ska bli roligare att fota när min syn blir klarare. Det visar sig också att nya dörrar ska öppna sig för oss den här månaden.

När sista veckan på april inleds bestämmer vi oss för att åka ner till Skåne och titta på ett hus, trots rådande pandemi, vi får en enskild visning. Det visar sig att vi faller pladask för både hus och omgivning och på valborgsmässoafton åker vi ner till Klippan och skriver på pappren som ska inleda vårt livs (förmodligen) sista äventyr. Det blir vårt 7:e landskap i Sverige förutom den tid vi bodde i Danmark. För första gången i livet köper vi ett hus utan handslag. I stället armbågas vi med både mäklare och säljare.

Maj

Det blev många naturupplevelser i maj. Då vi inte kunde bjuda hem folk blev det promenader i naturen istället. Fortfarande trodde vi att pandemin var något snabbt övergående och till hösten skulle allt vara normalt igen.

På facebook delades naturupplevelser och vi tipsade varandra om nya platser att besöka.

 

För vår del hade vi också ett hus som skulle säljas och det så fort som möjligt. Efter första visningen lyckades det och nu blev det även så att vi sålde ett hus utan handslag.

Juni

Naturen fortsätter att prunka alltmedan vi rensar ut allt vi äger men inte behöver inför flytten.

 

Samtidigt packar vi allt som ska med men som inte används så ofta, staplarna med flyttkartongen i garaget växer för varje dag.

 

Man önskar att man kunde vara så fri från packning som humlan och bara kunna flyga på små tunna vingar.

Juli

Tidigt på morgonen den sista juli går flyttlasset. Tjugo år i Mullsjö har nu blivit historia och vi beger oss in i en dröm som började gro för så där tio år sedan.

Pä Lövgatan i Klippan möts vi av den tidigare husägaren som bjuder på smörgåstårta och överlämnar en blomma till oss.

Innan vi åker till mäklaren för att slutföra köpet bjuder han oss på en rundtur i samhället och presenterar viktiga hållpunkter.

Har nog aldrig blivit så väl mottagna vid tidigare flyttar.

Augusti

Den första augusti vaknar vi upp i ett vitt hus i Klippan i Skåne. En ny era i vårt liv börjar just i dag på vår 50-åriga bröllopsdag. 80 flyttkartonger ska packas upp men vi tar det lugnt, först ett varv runt i trädgården och se där finns både blommor och frukter. Eftersom augusti blir en månad med sommarens bästa väder får vi gott om tid att njuta i trädgården varje ledig stund vi kan unna oss.

Naturligtvis unnar vi oss också dagliga promenader mitt i packningen. Eftersom vi har Bäljane Å fem minuters promenad från dörren norrut och Rönne Å femton minuters promenad från dörren söderut blir det naturligt att ta många promenader längs vattendragen och jag kan avslöja att det har resulterat i rikligt med fordon.

 

September

I september konfirmeras äldsta barnbarnet Tuva i Göteborg. En försenad konfirmation p.g.a Covid-19. Nu är allt "coronasäkrat". Vi får se själva konfirmationen via web. och sedan möts vi försiktigt i omgångar för att gratulera.

Vi fortsätter också att utforska våra omgivningar i Klippan. I Rönne Å går det fint att paddla och fågellivet är rikt. Vi känner det som att vi är på en lång semester när vi upptäcker och fotar allt nytt omkring oss.

En tidig morgon i september har spindlarna pyntat vår trädgård med diamanter.

 

Den här månaden tar vi också modet till oss att åka över till Danmark för att besöka svärmor och övrig släkt. Beväpnade med "munbind" (Munskydd) blir vi väl mottagna. 

Oktober

I oktober njuter vi av höstens skönhet i vår egen närhet men vågar oss också på att utnyttja ett presentkort på hotell i Kristianstad. Stan är lugn och stilla, många restauranger har stängt och de få gäster som bor på hotellet bokar frukosttid i förväg så vi är så gott som ensamma i frukostmatsalen. Coronastämningen har lagt sig över staden, det är faktiskt skönare att röra sig i naturen, där är allt som vanligt även detta år.

November

Nya vänner visar oss nya platser och hösten fortsätter att vara vacker trots att en andra våg av pandemin har slagit till och restriktionerna har blivit hårdare. Vi längtar efter att få bjuda folk till vårt nya hem men får nöjas med att mötas utomhus.

Vi välkomnades till Andreasförsamlingen den 22 november men strax efter blev restriktionerna så hårda att vi inte kan mötas i kyrkan alls.

I slutet av månaden stod huset adventspyntat.

December

Vackra soluppgångar fick vi ganska många i december månad, så årets kortaste dagar blev ändå inte så trista. Julafton firade vi för oss själva som så många andra men var i kontakt med barnen via FaceTime .

Juldagen som blev en klar och lite kylig dag åkte vi till Göteborg där vi välkomnades med varm gröt som vi intog invirade i filtar i trädgården. Därefter bar det iväg till stallet men inte för att se Jesusbarnet utan för att se Tuvas häst. Medan hon red tog vi en lång promenad med hunden Leija.

När vi kom tillbaka serverades varm glögg och pepparkakor och senare i kvällningen jultallrik som vi avnjöt i flera minusgrader men med många ljuslyktor och varma filtar.

I mellandagarna har vi sett på nyheterna hur vaccinationerna har dragit igång och när vi nu ser fram emot 2021 hoppas vi att det ska bli ett år när vi kan besöka varandra inomhus igen och kanske till och med unna varandra en kram.

Gott Nytt År 2021 !

Skriv en kommentar

Kommentarer: 1
  • #1

    Ingrid Sandström (fredag, 01 januari 2021 22:33)

    Så fint skrivet och beskrivet av året som gått, året som inte varit likt något annat vi varit med om. Du är helt enorm på att hitta detaljer och vyer att fotografera, så vackert!
    Önskar dig och Jan ett fint 2021.
    kram Ingrid