Virusfånge

På ett eller annat sätt har vi alla upplevt fångenskap under det år som gått. 

Solen har skinit som vanligt, kanske nästan ändå finare och mer än vanligt. Naturen har gett allt och mer därtill under alla de årstider som passerat i vår fångenskap. 

Vi har sett det vackra, vi har anat friheten men känt att vi inte kunde stiga ut i den. Det kom en "taggtråd" och andra "virusala" hinder i vår väg som gjorde att ögonblicket frös. Vi fick stanna där vi var.

Vad det här året har gjort med oss vet vi nog inte riktigt säkert än. Själv upptäcker jag att jag nog är till 75% enstöring. Jag trivs med att kunna säga. "Jag stannar hemma", trivs med att kura mitt lilla trygga bo. Läsa böcker och tänka att Jag kan väl vänta en dag till med att tvätta håret, jag ska ju ändå inte visa mig för någon.

Men så återstår 25% av mig och den delen av ropar efter att få klä upp mig i snygga kläder, sätta lite smink på ögonen, ta på höga klackar, klippa taggtråden (läs viruset!) och ställa till med fest.

Nu väntar vi bara på vaccinet, den "sax" som ska klippa "viruset" åt oss. så att vi kan ta steget ut i ljuset och börja leva våra liv igen. För inte inte vill vi åldras ännu mer innan vi kan mötas med familj och vänner.

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0