När hösten möter advent

Varje år när sommaren går mot sitt slut brukar jag undra hur man ska klara en lång mörk höst och varje år blir jag lika förvånad när hösten bara har passerat och det blir advent.

Här i norden kan det bli tämligen mörkt så här års och det är nog mörkret som skrämmer mig lite och får mig att bäva inför hösten.

Jag känner trädens smärta när löven slits ifrån dem och färgen blir allt gråare. Vi har vissa likheter träden och jag. Jag blir också blekare och blekare när solen inte når mig längre och som träden inte orkar hålla kvar sina löv när höststormarna viner orkar jag inte hålla kvar sommaren. Det kommer den dagen när vi måste ge upp och släppa taget.

Som väl är brukar både naturen och jag orka hålla ut fram till advent när trösten kommer. Då blir träden iklädda ljusslingor jag får hänga upp stjärnor och tända ljus här inne. Och innan vi vet ordet av är den dagen här när allt vänder och det blir ljusare igen.

Nästa vecka plockar vi fram ljusstakarna och lite saffransbak och pepparkaksbak hopas jag också det blir tid till.

Glad Advent önskar jag er!

 

Skriv en kommentar

Kommentarer: 0