12. september 2020
Allt var ljust när du blåklocksspäd påbörjade livets resa Du hade mod att resa dig mot jättarna som bröstade sig över dig Ditt ljusblåa huvud höjde sig över den slätstrukna mängden Vad brydde du dig om att de där uppe hade järnstyrka och var färgade av erfarenhet Du såg inga omöjligheter
31. augusti 2020
Det har talats mycket om "hemester" den här sommaren. De som uppfunnit ordet har inte fattat poängen i sitt eget ord. Enligt min uppfattning är det inte hemester att resa bort i sitt eget land. Nej, om du vill hemestra ska du lyfta dina bopålar, packa ner allt du äger i lådor och flytta till en annan del av landet. Då när du kan sova i din egen säng i ditt "nya Hemma" och sedan göra upptäcktsfärder i din omgivning då har du fattat vad hemester är. Jag garanterar att det är...
17. augusti 2020
Efter lång tid av nätlöshet och flyttbestyr har jag äntligen fått möjlighet att slå mig ner och skriva några rader igen. Livet har förändrats på den dryga månad som gått sedan jag sist skrev. Vad förändringen innebär vet jag inte riktigt än men jag är spänd på det nya som väntar. Den sista juli flyttade vi från Mullsjö till Klippan. Dagen därpå firade vi vår 50-åriga bröllopsdag med att börja vårt "nya" liv här i Skåne. Någon tycker kanske det är märkligt att...
15. juli 2020
De gamla bönder som som släpade sten efter sten från sina åkrar för att skapa odlingsbara jordlotter tänkte nog aldrig på att vi skulle beundra deras arbete hundratals år senare. De slet tills deras ryggar värkte för att skaffa bröd till familjen. Att resultatet blev vackra stengärdsgårdar som skulle beundras i många generationer tänkte de nog aldrig på. Det viktiga var att mätta familjen. När vetet var malt och brödet stod på bordet var det inte många som tänkte på att...
02. juli 2020
När beslutet är fattat att man ska börja ett nytt kapitel i sitt liv lever man bara delvis där man för tillfället är. Ofta flyger tanken iväg till det som skall komma även om man inte alls vet vad det ska innebära. I tider som dessa så präglade av Covid-19 träffar man sällan några vänner och det förstärker känslan av att leva i ett vakuum. Jag går här på Grengatan 20 i Mullsjö och rotar i mina garderober. Jag kastar grejer och packar ner andra grejer medan mina tankar är...
06. juni 2020
Att flytta innebär en nostalgivandring genom hela ens eget liv men också genom föregående generationers arbete och drömmar. Inför flytten i slutet av juli har jag börjat gå igenom allt som vi kan göra oss av med. Bunten med gulnade lakan längst upp i ett skåp var det första jag tänkte på som jag skulle skiljas ifrån men när jag började titta på det gedigna arbetet min mormor (som var död redan när jag föddes) hade utfört förmådde jag mig inte fullfölja min plan. I...
28. maj 2020
En bänk i solen, ett andrum för trötta vandrare, en hjälpare i nöden. Här har slitna människor vilat, här har de funnit ro, här har förtroenden delats, här har oroliga tankar hittat problemens lösning. Här har nyförälskade närmat sig varandra, här har kanske någon friat och fått JA. Bänken har inte gjort annat än funnits där för behövande, den anar inte hur många kriser den fått vara med att lösa eller hur många lyckorus den startat. Den har längtat efter att få...
10. maj 2020
Att det i dag är ett år sedan jag fick min stroke är ingenting varken att minnas eller fira men nog är det förunderligt att livskraften, överlevnadskraften är så mycket större än det som vill bryta ner. Jag är så oändligt tacksam att jag i dag är frisk och kan gå ut i naturen och njuta av den enorma sprängkraft livet visar i omgivningarna just nu. Man fattar inte att den gråbruna marken så häftigt kan översållas av grönska och blommor. Det behövs inte så många dagar av...
07. maj 2020
När jag kom in i vårt vardagsrum i går kväll och såg hur kvällssolen samverkade med den lilla ljuskälla som finns i brickan under kristallvasen blev jag fascinerad. Det stora himmelska ljuset kom för att möta det lilla jordiska, som bara är en avbild av det stora ljuset. I mötet tog den med sig forsythiakvisten (i alla fall en bild av den) som stod på bordet framför. Det lilla ljuset gjorde sitt bästa för att återgälda blomstergåvan och skapade färgkaskader på väggen intill...
06. maj 2020
Suddigare och suddigare blir de dunkla konturer man ser när man blickar bakåt i sitt liv. Ibland vill man glömma, ibland längtar man tillbaka men hur man än försöker så har det förflutnas gångjärn rostat så illa att det är omöjligt att gå tillbaka. Om det nu vore möjligt att rucka på gångjärnen så hänger ändå rostiga kedjor med lås över grind och grindstolpar. Det finns ingen väg bakåt, bara en väg framåt men det krävs mod att vandra framåt, in i det okända. I...

Visa mer